Hej!
Idag började jag med GI metoden igen. Det var ju just därför jag skapade den här bloggen i sommras.
Men jag la allt åt sidan i några månader, men under tiden som jag höll på med gi metoden så gick jag ner 10 kilo på två månader.

Så nu kör jag igen, Jag trivs fortfarande inte med mig själv och jag kommer att ändra min livs stil denna gång.
Sist föll jag när jag blev så sugen på "vanlig" mat. Men då kanske det är bättre att unna sig lite gott ibland istället.

Ibland känns allt som att det bara svämmar över, alla tankar och alla känslor som finns inom mig. Under dom senaste månaderna har allt bara gått åt skogen med allting och jag har nog bara haft otur med allting egentligen.
Jag har nog kastat bort en hel del saker som jag egentligen kunde ha gjort mycket bättre än vad jag har gjort dom. Men idag när jag vaknade upp, jag visste att jag skulle vakna med världens ångest som jag alltid har när jag har druckit alkohol och som kan sitta i, i flera dagar! Och inte bara det, mina vardagar är fyllda av ångest nu för tiden, vad jag än gör, säger eller tänker ångrar jag. Men imorse var det annorlunda, jag tänkte igenom saknarna som hände igår, hur kvällen såg ut. Visst minns jag inte mycket alls, det gör jag aldrig när jag fått i mig någon droppe alkohol. Jag kom på vissa saker som jag kanske borde ha ångrat, men helt utan att jag märkte det själv försökte jag att inte tänka på det. Och nu när jag ska börja beklaga mig över allt jag gjorde fel igår, kommer mina tankar till något helt annat, jag kan inte tänka på går dagen.  Det är en väldigt skum känsla. Idag har jag dessutom vart hemma hela lördagen och det är jag aldrig och jag brukar inte klara av det, jag springer och letar fester som en galning annars, men inte idag! Jag känner en känsla av stolthet över mig själv faktiskt. Dagen har för övrigt vart ganska seg men otroligt skön, jag sov nästan tolv timmar i natt något som faktiskt också är ovanligt  när jag druckit, brukar inte kunna bli mer än ca fyra. Men jag vaknade till liv vid ett ungefär, det var inte så stökigt eftersom att vi såg till att kasta burkar och så direkt igår.  Jag plockade iallafall undan alla burkar som fanns framme, tog en liten promenad med hundarna, började städa,lagade mat och tog ett bad, sen blev det datorn och sen runt fem tiden la jag mig och sov en timme ungefär, sen har jag kollat lite på tv, Robinson bland annat och snart ska jag väl dra mig tillbaka till tvn igen.


Och nu när jag tänker på nästa helg känns det som att de kommer bli en bra helg, en helg utan alkohol.
och jag ska verkligen försöka hålla det, för på lördagen iallafall, ska jag upp till Salem och gå för minne till Daniel.
Och vem vill inte vara fräch en lördag när man ska vara där hela dagen nästan.



Hoppas vi ses där.

Hej!
Idag är det redan den första december, Vad tiden bara springer i väg man hinner ju knappast med.
Idag vaknade jag helt otroligt klockan åtta, jag som brukar gå upp runt ett två på eftermiddagen.
Men det är faktiskt skönt, snart ska jag iväg och handla lite grann och fixa lite saker och runt ett kommer min hyresvärld för  att besikta min lägenhet, han är skapligt sur på mig så vi får väl se hur mycket fel han letar efter.
Men förhoppningsvis ska det gå bra.  vad jag vet så brukar väl lägenheter besiktas när man flyttat ut och städat ? Eller har jag helt fel? Men inte här inte, här ska det besiktas två månader innan flytten sker, det är lite skumt.


Ja, vad händer annars i livet då? Inte så mycket faktiskt, det börjar bli ganska så lång tråkigt. Dagarna är fyllda med ångest och tankar just nu. Över allt och inget faktiskt. men det ska väl gå över de också. Min kusin är här dessutom och har varit här i två veckor, så det är väl roligt iallafall. Men hon åker hem om någon dag så då lär det bli väldigt tyst och trist hemma!

Ibland vet man inte vart man ska ta vägen, eller vart man ska vända sig, vem man kan lita på. hur mycket man ska våga berätta? Hur man ska tolka allting från alla. Man blir bara så otroligt snurrig och bara hoppas på bättre tider.
Men det går inte att gå runt och hoppas på bättre tider hela livet. Man måste göra något åt allting. Men ibland går det bara inte, hur mycket man än försöker. Allting jag vill, får jag inte, ska jag inte, kan jag inte! Varför bryr jag mig? varför ska jag behöva ta ett ansvar egentligen? Det är mitt liv och ingen annans, man bryr sig för mycket om vad andra ska tycka om en. Men det spelar ingen roll.alla får fel bild av en iallafall. Och det snackas skit vilket som. Ibland vill man bara fly från allt. Bort, långt bort och inte komma tillbaka igen och bara starta om allt på nytt. Men dagen efter så älskar man sitt liv,sina vänner & sin familj igen och då stannar man iallafall. Men det är iallafall den dåliga sidan som vinner allt iallafall. Och jag hatar det. Jag orkar inte sitta här med ångest över vad jag gör, över att jag dricker varje helg och försöka leva livet. Medan andra klagar på det man gör. Visst har jag ställt till det en hel del. Men att sitta och försöka övertala mig själv om att jag inte ska dricka, när jag egentligen inte vill annat än att dricka och ha det trevligt med mina vänner. Det funkar inte. Jag skiter i det nu. Jag tänker dricka. Dricka tills jag är så trött på det att jag inte ens vill se alkoholen igen. Jag gör vad jag vill!

Det händer inte direkt ofta att jag bloggar längre. Det finns inte någon större lust till det. Den ända gången jag får lust att blogga är när jag verkligen behöver skriva av mig lite. Och det skulle behövas nu kan jag lova. Men den här bloggen börjar bli mer utav en problem blogg faktiskt.

Jag kan börja med att säga att ångesten är tillbaka ännu en gång och för att stanna lite längre den här gången verkar det som. Dom senaste veckorna har jag druckit massvis med alkohol på helgerna och det har slutat med att kvällarna har blivit katastrofala i slutet.Förutom en helg, för en vecka sen. Den var perfekt från fredag till söndag.
Men denna helg var värre, Kvällen var väldigt rolig annars, fredagen! Men kvällen slutade med en del bråk och fyllecell för min del, ännu en gång! Vaknade upp och fick gå på förhör och jag förstod inget. Jag såg inget, Jag visste inget! Inte mer än de jag själv hade gjort. Men det var inget brott. Eller är det ett brott att jaga en person? Och försöka lugna ner denna? Nej jag tror inte det!
Lördagen blev det alkohol igen, Men dock inte lika mycket! Men det räckte för min del. Jag bråkade med min bror, Som jag faktiskt inte gjort på år och dar. Men det löste sig dagen efter och tur var väl det.


Annars så har min kusin varit här i tio dagar. Det har vart väldigt trevligt och hon åkte hem idag Måndag och kommer tillbaka om några dagar igen.
Sen så är det väl problem med en vän som jag trodde hade förändrats , som jag faktiskt trodde jag kunde lita på. Men går imot allt som en vän ska göra, Jag skiter i det totalt nu.

Det blev ett rörigt inlägg.
Men som jag sagt tidigare, jag skriver inte för er skull utan för min egen :)


Så man kan väl sammanfatta den här hösten med att allt bara ska jävlas hela tiden.

Hej hej!
Idag vaknade jag vid elva, skulle egentligen upp vid åtta för att åka iväg och fixa lite. Men jag var för trött så vaknade inte av alarmet eller att mamma hade ringt, elva missade samtal! haha.

Nu sitter jag bara här och lyssnar på musik och dricker kaffe. Idag är det en glad dag, känner mig verkligen på topp igen nu. Men det ända är väl att jag tror fan jag började tycka om en viss person som längre inte vill prata med mig. För jag kan fan inte sova, jag bara tänker och drömmer. Men livet går vidare, inget slår ju min största kärlek och den har jag klarat mig utan i flera år fast jag saknat så mycket.

Idag ska jag iallafall in till stan och träffa Liza och Nathalie. Det ska bli kul, har inte träffat någon sen i lördags. Men det är skönt att vara ifrån dom ibland också. Det märktes den senaste tiden. För jag blev bara irriterad på allting. Visserligen så är jag väl kanske det fortfarande, men det går nog över idag.

Annars i livet, så händer det väl inte direkt mycket. Jag har börjat sökt lägenhet för fullt. Men har inte hunnit kolla på någon ännu, men det kommer,de kommer!

Viktminskingen går väl sådär, vissa dagar äter jag nyttigt, vissa inget alls & vissa onyttigt! Men jag har fortfarande behållt min vikt som jag gick ner till, men jag ska väl snart ta tag i det här mer på allvar igen och köra dom sista kilorna md lite träning också, så ska det nog gå bra. Helt otroligt att jag gick ner 10 kilo utan motion.

Hej!
Idag känns allting lite bättre, men bara lite! Sov jätte dåligt till en början i natt. Skickade ett viktigt sms och väntade bara på ett svar, så vaknade hela tiden för att kolla om jag hade fått svar. Men inte då! Vaknade iallafall till liv och fick upp runt ett tiden. Sen har jag bara settat här vid datorn och ruttnat typ.

Pappa ringde på en lägenhet åt mig idag, eftersom att jag inte har någon telefon kan jag inte ringa själv. Eller ja, två lägenheter var det. Men den ena var redan uthyrd. Så imorgon ska jag få komma och skriva en intresseanmälan på den lägenheten iallafall och förhoppningsvis får jag väl kolla på den också.  Hoppas den är okej, så jag kan ta den! Så jag äntligen kommer härifrån.

Annars idag blir det helt lungt, ska väl snart gå ut med hundarna och ta en promenad. Känns som att jag behöver lite luft. Sen ska jag väl försöka hitta på någon mat jag kan laga i ordning, men vet inte vad! jag tycker inte om någonting längre. Men det blir väl nå sallads liknade skit.

Jag önskar bara att jag kan vakna upp imorgon så är allting bra igen. Att allting är som förr, innan fredagen.
Jag vet att jag var elak mot en person, men det känns som att alla har dragit sig bort nu. Men jag väntar. Förhoppingsvis blir allt som förr igen, annars får det väl vara som det är. Men jag vet att du hade nog redan bestämt dig om allting innan allt hände i fredags. Det märktes! Men tanken på att iallafall skicka sms idag, fast det kanske inte var det smset jag hade väntat mig, betyder iallafall att du bryr dig på något sett!

Det är så kallt här hemma, så nu tänker jag gå och lägga mig och försöka sova. Fast det känns inte som att de kommer att gå så bra. Jag hoppas att ångesten är lite mindre imorgon. För jag orkar fan inte med det här. Imorgon ska jag söka två lägenheter iallafall, för nu ska jag bort här ifrån. Jag tänker inte bo fyra kilometer utanför själva staden. Nej. Usch! Det känns som en bra början och sen har jag väl ett helt liv att ta reda på och bygga upp.

En gång var mitt liv uppbyggt redan, det fattades detaljer. Men jag trivdes inte med de livet, så jag sket i allt i hoppa. Och började om, jag träffade en massa underbara vänner och jag kände hur lycklig jag blev, men sen släppte jag verkligen allting! allt! och det gick otroligt fort, bara på några veckor. Men nu känner jag att jag måste ta tag i det här. Jag måste börja någonstans åtminstonde, sen om jag inte kör allt på samma gång är skit samma. Bara jag får ett liv som jag kan trivas med. Och mitt första steg är att verkligen börja söka lägenheter på allvar.

Hej!
Det händer inte att jag bloggar så ofta längre, Men jag orkar inte och har ingen lust överhuvudtaget.
Men som ni kanske märkt innan så bloggar jag mest när jag behöver skriva av mig lite. Och mycket av de jag skriver kanske ni inte förstår ett dugg utav, men min blogg är inte bara till för att ni andra ska förstå den. Även för mig själv så jag kan gå tillbaka och läsa i framtiden.

I fredags så var det fest det började super bra och jag var skit glad. Men jag hade inte ätit någonting och nästan hellde i mig alkohol, inom en timme hade jag fått ner 6 st 7,3 och var redan full kl 7 på kvällen. Men kvällen slutade ju inte där direkt, det blev mer alkohol. Det var trevligt för övrigt. Sen drog Natta från festen och det var då allt blev trist och jag skulle hem, men kunde inte gå. Men eftersom jag har världens bästa lillebror så hjälpte han mig hem till mamma & pappa där jag egentligen skulle sova, men när jag kommer dit så ville jag bara hem. Men Natta hade mina hem nycklar som mamma hade gett henne tidigare för att jag alltid tappar bort dom. Så jag blev helt galen och började slå mamma,pappa och min bror och hota dom med kniv och högg kniven i väggen. Sen brottade dom ner mig på golvet och ringde polisen och efter bara någon minut flyger det in tre poliser genom dörren och kastar ner mig på golvet och tycker ner mig och sätter på mig handbojor. Jag skrek att jag bara ville hem, men dom kunde inte släppa mig för att jag kunde vara en skada för mig själv. Så jag fick åka i piket bussen till station där jag fick sova i fylle cell och blev utsläppt vid nio på morgonen.

Dagen var helt okej, förutom att jag var full halva lördagen också. och när jag kom hem var det verkligen katastrof. Hundarna hade rivit allting. Natta och Ida var hemma hos mig, så pratade lite med dom och så. Sen drog dom och det var väl ungefär då all min ångest kom. Och det räckte ju inte med att jag hade vart elak mot min familj. Utan jag hade även beteet mig som ett svin mot en person som betyder mer för mig än vad jag tidigare har insett. Och nu vill den människan inte prata med mig, jag vet att jag sagt väldigt mycket dumma saker den kvällen! Och jag ångrar mig nå så inne helvete och har bett om förlåtelse. Jag förstår att han inte vill prata med mig! Men jag kan inte göra annat än att hoppas att det blir ändring på det i framtiden.

Och nu får det var anog med alkohol för min del, har sagt det förut. Men nu måste jag sluta. Om jag ska dricka ska jag absolut inte dricka så mycket och då blir det bara lite grann.

Vad fort ett liv kan ta slut. Jag saknar dig så otroligt mycket fast vi inte har umgåts på några år nu. Men det var alltid vi förut, vi sa att vi var bästa vänner. Vi gjorde allting tillsammans och vi kunde prata om precis allt med varandra. Du betydde så otroligt mycket för mig, på ett sätt som inte många har gjort. Fast att vi inte var världens bästa vänner den senaste tiden har jag ofta tänkt tillbaka på vår tid. Vi gjorde allt, allt det sjuka. Som bara vi kunde göra. Men nu har du vandrat vidare till den värld som inte är lika grym som denna. Det gör så ont i mig att veta att du försvann just nu, jag hade bara velat pratat med dig engång till. Fått skrattat tillsammans med dig en sista gång! Jag kommer aldrig kunna beskriva i ord hur mycket vår vänskap betydde för mig, Men du vet på ett ungefär iallafall.
Vila i frid nu min vän Richard, Vi ses om ett tag igen.

För några veckor sedan kändes livet så himla bra och jag var glad hela tiden. Men nu har det vänt och det känns bara sämre och sämre och jag känner mig riktigt ensam, känns som att ingen finns vid min sida längre, bara som att alla går bort. Min oro för att bli sviken igen börjar komma. Jag fyller tjugo på söndag och det ska firas på lördag och nu är jag rädd för att ingen har varken lust eller tid med det, att jag ska bli ensam! Så som det oftast har varit de senaste året, folk ändrar sig i sista sekund. En av mina bästa vänner har iaf dragit sig ur och det känns väl inte så himla roligt. Men det finns inget jag kan göra, jag tänker inte tjata eller någonting på henne. Jag orkar faktiskt inte det.

Sen saknar jag en person som jag faktiskt aldrig trodde att jag skulle sakna. Men det blir inte lätt att få kontakt med den människan heller eftersom även den är sur just nu. Utan andledning! Eller andledning kanske det finns, men inget som jag får reda på iallafall.

Sen har jag fått svårt att sova också, ena dagen kan jag vara trött hela tiden och andra dagen kan jag inte sova överhuvud taget och det finns absolut ingenting att göra när man är bara sitter helt solo i sin lägenhet. Det finns faktiskt inte ens folk jag kan smsa med längre, jag är så trött på det! klockan är tjugo i två på natten och här sitter jag pigg som fan, hade tänkt kolla på en film. Men nu när jag bränt den och allt har jag ingen lust längre. Det här inlägget blir nog väldigt rörigt och ointressant för er att läsa. Men jag hade bara lust att skriva av mig lite. Det behövs ibland.

Dessutom är det första oktober nu, herregud vad tiden går fort. Tyckte nyss att det var Juli. Och det börjar bli riktigt kallt och vidrigt ute. Men jag hoppas den här hösten och vintern går fort så vi snart får sommar igen.

Livet känns ju inte allt för roligt!

Ingenting gick som jag hade tänkt mig när jag skrev det förra inlägget. Men nu känns det som att jag ätit klart allt det onyttiga. Men jag ska nog inte lova för mycket saker om allt som har med viktminsking att göra, för ju mer jag pratar om det ju mer tappar jag lusten. Men jag försöker och kommer någon gång att lyckas med det jag vill.

Idag vaknade jag faktiskt klockan nio för engångs skull. Mamma kom hit för att hämta lite av min tvätt eftersom att det aldrig finns lediga tvätt tider i den här tvätt stugan! Sen blev det lite kaffe och sen åkte hon hem vid halv elva igen. Så nu sitter jag här och fryser som fan och funderar på vad jag ska hitta på idag. Har ingen aning faktiskt. Egentligen vore det skönt att bara vara hemma, har ju inte vart hemma och vart själv på flera veckor. Men jag känner inte just för det idag. Men jag har inte heller lust att gå ut i den här kylan. Så vi får väl se vart den här dagen tar vägen.


bilden tagen från min balkong imorse, kalltkalltkallt!

Hej!
Nu tänker jag börja om med GI meteden ännu en gång. Om du inte läst min blogg tidigare så har jag hållt på med GI metoden sedan 26 juli i år. Det har gått både bra och dåligt! Jag har helt struntat i GI under vissa veckor och druckit en massa alkohol dessutom. Som mest har jag gått ner tio kilo men nu har jag gått upp 3 utav dom kilorna igen.

Men idag måndag 26 september 2009. Så börjar jag om på nytt och nu ska jag nå mitt mål med min viktminskning.
Dagen började med att jag gick upp klockan åtta som är väldigt tidigt för min del. Jag bestämde mig för att äta frukost något som jag heller aldrig gör och som jag har svårt att göra, det blev två glas juice och två ägg.
Förhoppningsvis blir det en promenad på ca 5 km sen och 5 km cykling det beror helt på om mitt gamla slöa jag tar över eller inte.

Självklart kommer jag att uppdatera senare under dagen eller ikväll beroende på hur den här dagen ser ut.

Hej!
Jag känner att jag behöver skriva av mig lite. Och det är absolut inget tvång att sitta och läsa om mina problem och grejer men om du tycker det är intressant så gör det. Helgen har väl vart ett rent helvete om man säger så. I fredags var jag och natta med min familj till västerås och handlade massa och det var super trevligt sen på kvällen började jag och natta dricka sprit, vi träffade några från skinnskatteberg och det var också trevligt. Sen gick vi ut på en krog här i köping B&S. Kvällen var rolig men när det skulle stänga var det en blatte kille som höll på och följde efter mig och höll i natta och vägrade släppa. Så jag klappar till den där killen i ansiktet och självklart ser ordningsvakten det. en av dessa vakter som har väldigt dåligt rykte i köping efter allt övervåld han andvänt mot folk. Han ställer sig och skriker mig rakt upp i ansiktet och frågar vad jag håller på med, jag får inte säga ett ända ord. Och utan att tänka mig för sparkar jag till vakten mellan bena. Något som jag inte skulle ha gjort, han flyger på mig och sliter tag i mig och trycker upp mina armar i nacken på mig. Jag blir ner dragen för en trapp och ut utanför krogen där polisen tar mig och jag försöker förklara för polisen vad som har hänt men det går inte eftersom att vakten bara skriker hela tiden. Men till slut är poliserna så pass snälla så dom låter mig och natta gå därifrån, men dom säger att om vi är kvar på stan när dom kommer tillbaka så kommer dom ta med oss in. Och vem vill ligga i en iskall fyllecell en fredag? Inte jag! Men natta stannar och står och smsar hela tiden och jag ber henne komma. Men jag får inget svar och skiker på henne och hon blir sur och ska springa iväg och fjanta. Det slutar med att hon hoppar på mig och drar mig i håret utan andledning och jag säger till henne att hon får göra precis vad hon vill för jag tänker inte göra något mot henne och då kommer en av hennes gamla kompisar och går förbi och börjar skrika att jag inte ska röra Natta och jag blir förståss arg och slår till den tjejen i ansiktet vilket gör att hon sparkar till mig i magen, polisen såg allting! Men dom brydde sig inte om mig utan pratade bara med henne. Sedan ringer jag pappa och han skjutsar hem mig och natta till mig och porten är låst och jag har inga nycklar så jag slår sönder port fönstret och går in.

Dagen efter hör en annan kompis av sig vi kallar henne för L och säger att hon hört av sin syster & kusiner(som äger krogen) om vad jag har gjort och enligt dom har jag ramla om kring och knuffat allt & alla och bråkat med Natta på krogen, det stämmer överhuvudtaget inte. Men jag skiter i vad som säger. Men man blir förbannad.
För dom har inte ett dugg med att göra vad jag har gjort eller inte, för jag gjorde ingenting imot dom iallafall så.

Lördagen var dessutom inte världens bästa dag Nattas hund pissar överallt och jag fick torka piss hela morgonen efter att sovit en natt på köksgolvet för att hunden pissat i min säng. Sen på kvällen bråkade jag med mamma & pappa och har bett dom dragit åt helvete. Och på natten städade jag nästan hela lägenheten. Så det kändes iallafall bättre.

Sen är det så att jag tappat bort mitt leg och ska jag skaffa ett nyss så tar det lång tid och nästa söndag fyller jag tjugo vem vill inte göra sin premiär på systemet då, och jag hade planerat att gå ut på lördag men jag kommer inte in någonstans nu ju! Och sen har jag haft sönder tre mobil telefoner på en vecka. Vet inte hur jag lyckas men alla är sten döda och jag har inte ens någon telefon nu. Snacka om att man känner sig tom.

Och jag är osams med det flesta folket i köping, vissa gör mig ingenting. Men andra saknar man hela tiden. Ja men vad ska man göra, det är väl bara försöka göra det bästa av allting och jag hopppas snart på att jag själv ska ta tag i allting och flytta ifrån den här stan.

Och nu har jag blåmärken och ont i hela kroppen efter att vakten tog tag i mig!

Hej.
Igår skulle vi egentligen ha slutat röka men jag fuskade men hon höll det. Så nu har jag bara fem cigaretter och antar att det inte blir fler nu så om några timmar är det slut på rökningen. Och förhoppningsvis för alltid. Nu har vi varandra och då hoppas jag att det ska gå bra.

och på fredag ska jag köra igång med gi metoden på riktigt allvar och köra stenhårt ända tills jag nått mitt mål och så ska jag och nathalie börja träna dessutom. Vad kan egentligen bli bättre ?